Det var riktigt Silent Hill dimmigt och kusligt när jag gick till gymmet igår morse. Hjälpte inte att det var ganska folktomt både utomhus och på gymmet. Fast det var ganska mysigt ändå att ha en sådan vy medan man tränade. Jag var alldeles för trött ändå för att faktiskt vara rädd och när man kommer igång med vikterna så har man fullt upp med att fokusera. 

 

Igår morse körde jag veckans långpass som egentligen inte blev så långt men är det över en mil så känns det för mig fortfarande som ett långpass. Det var superfint väder och solen höll på gå upp på morgonen. Det blev ett sådan harmonisk känsla när man såg solstrålarna lysa in mellan träden och det var ganska folktomt så det var bara jag och skogen. Älskar det!

 

Jag sprang mot Hågadalen och den här gången var det inga problem att hitta. Jag sprang in i skogen och följde den här gången de lite större stigarna som också var skyltade. Det var lite läskigt att springa i en ny skog så jag kunde inte hjälpa att titta bakåt då och då så jag inte var förföljd men vid den här tiden var det ganska mycket folk ute och flera som rastade sina hundar så det kändes lite lugnare. Jag bestämde mig även för att stänga av min podcast och bara springa...utan musik eller något...för att testa och det fungerade förvånansvärt bra. Jag blev inte uttråkad utan det gav mer möjlighet att titta omkring och bara njuta av den vackra miljön.

 

Jag kom ut ur skogen och började springa tillbaka mot stan och hittade Hågahögen som Frida pratat om. Jag fortsatte in i någon hage och hittade t o m Kung Björns bro! Nu började hela vägbeskrivningen från Frida falla på plats och efter bron var jag tillbaka vid hagarna precis vid Stadsskogen. Så nu vet jag hur jag ska springa för att kunna springa ett varv runt allt! 

 

Allt som allt blev det 13,56 km på 1 timma 31 minuter enligt min Garmin. Det tillsammans med rundan i torsdags och löpträningen i tisdags gör att jag kommer över 22 km och har avklarat veckans utmaning! Nu kommer det nog inte bli något långpass på ett par veckor utan det kommer bli mer fokus på intervaller, backar och milen. Får se hur det går!

 

Den här veckan har blivit lite knasig och jag har fått flytta om en del i träningsschemat med tanke på Hunter och löpskolan. Men idag blev det äntligen ett riktigt löppass på lunchen! Jag ville springa en mil men mina ben kändes tunga och jag hade inte lika mycket ork så det fick bli det jag hann under lunchen. Det blev i alla fall en skön tur i Stadsskogen i riktigt varmt och soligt väder. Samtidigt betade jag av nära på 8 km av veckans utmaning!

 

Nu är min nya träningskompis här! Min första alldeles egna gps klocka. Jag har varit lite fram och tillbaka om jag verkligen ska skaffa en, både om jag verkligen behöver en och så är de väldigt dyra, i alla fall de jag tittat på. 

 

Jag använder Runkeeper på telefonen och så fick jag ett pulsband som man kopplar in till det som jag tycker fungerar väldigt bra. Men när det spöregnar ute eller om man vill träna intervaller så vill jag ha lite mer direkt feedback. Gärna en som inte stör det jag lyssnar på heller. 

 

Jag läste runt en del om olika och jag föll ganska snabbt för Garmin Forerunner serien. Jag hade kunnat tänka mig 310an men eftersom den ligger på över 2000 kr så blev det 305an. Problemet var bara att den inte tillverkas längre men jag hittade en på blocket och med lite hjälp från min mamma så kunde hon hämta och skicka över den till Uppsala. 

 

Jag sprang med den förra veckan och den fungerar väldigt bra! Måste bara läsa på om alla funktioner men de vanliga funktionerna var enkla att få igång. En sak som kan vara bra att veta om man är ganska liten som mig är att pulsbandet är alldeles för stort (den hänger nere vid magen) men jag sätter fast den under träningsbhn och den satt stilla även när jag var ute och sprang i två timmar. Armbandet jag fick till den var i storlek L så den sitter inte ens i närheten av fast på armen men med vindjacka och svettband så fungerar det ändå. Kommer nog köpa ett nytt armband senare men det kan vänta. 

 

Ikväll hade jag mitt första löpskolnings pass! Det är crossfit gymmet MCW som håller i det och vi kör i närheten av där jag bor i Fålhagen. Väldigt nära och behändigt. 

 

Det blev introduktion och sedan lite löpteknik där coachen Oscar gick igenom löpsteg och vad man ska tänka på. Passet avslutades med ett test, vi skulle springa så snabbt som möjligt två varv över fotbollsplanerna. Vi kommer göra om det igen i slutet av kursen så kan vi förhoppningsvis se en förbättring.

 

Jag låg såklart sist av alla men tyckte ändå jag började komma ifatt mot slutet. Springa snabbt är jag inte bra på så ska bli intressant att se om jag kommer förbättras under kursen. Jag var i alla fall helt slut efter passet!

 

 

 

Den här veckan har jag fått lägga om min träning så det fick bli gymträning i ottan på måndag morgon. Det var lite svårt att komma upp ur sängen när det var mörkt och spöregnade ute men när jag väl gick till gymmet i det lite kallare höstvädret så vaknade jag till.

 

Det blev tio minuters uppvärming på löpbandet i stegrande tempo medan jag tittade på Stargate Atlantis...nu när jag är på gymmet två dagar i veckan så känns det nästan som jag följer serien. Tror inte uppvärminingen skulle vara lika rolig utan den :P

 

Sedan blev det fokus på armar i 40 minuter i ett tidvis tomt rum! Tjejernas friviktsrum är ganska tomt på morgonen eftersom de flesta kör kondition. Sådan lyx att inte behöva vänta på något och ha all plats i världen. Får hoppas det håller i sig hela hösten!

 

Slutligen blev det massa stretch, speciellt i vaderna som fortfarande är helt stela och ömma sedan löpningen i lördags.

 

Springa 22 km under veckan! Känns som jag borde klara det även om den här veckans träning kommer vara lite annorlunda. Vilka är på?!

 

Igår blev det ett långpass som heter duga! Jag satte klockan ganska tidigt (men vaknade ändå innan den) och åt en liten frukost innan jag körde lite stretchning och drog på mig kläderna. Tycker att jag märkt de senaste gångerna att jag blir så himla hungrig när jag springer länge så ville testa att springa med lite mat i magen. 

 

Jag cyklade in till stan och dumpade cykeln där. Gäller att planera i förväg så man enkelt kan komma hem med frukosten efteråt :) Sedan var det bara att börja springa och nu tänkte jag att jag skulle följa Fridas råd att verkligen ta det lugnt i början. Jag joggade väldigt försiktigt upp för mördarbacken vid sjukhuset och sedan in i Stadsskogen. Redan där märkte jag att jag kände mig starkare än vanligt och inte det där vanliga jag vill dö och spy samtidigt känslan. Pulsen gick heller aldrig över 180 utan det kändes som jag mer låg runt 170 hela tiden. 

 

Jag kom ihåg ganska bra hur vi sprang dagen innan (guld värt Frida!) och kom fram till hagarna på andra sidan skogen. Sedan blev det lite trixigare och jag sprang fel en gång och en gång fick jag fråga en äldre herre om jag var på rätt väg men jag kom till slut ut ur hagar och skog och fram till vägar igen. Här tror jag att jag var vid Kung Björn bron och fortsatte i Hågadalen...tror jag var i Hågadalen i alla fall :) Det var väldigt fint och jag sprang till någon skog vid ett naturreservat men här var jag helt lost. Jag har för mig att jag skulle hålla till vänster så jag sprang in på något som kanske skulle kvalificeras som en stig men ett träd hade fallit ner och blockat vägen och sedan var det ett halt berg ner. 

 

Njae...här fick äventyret ta slut. Hade redan sprungit 8 km och kände mig trött och stel i benen. Egentligen hade jag velat springa runt så jag kommit tillbaka till Stadsskogen med en annan väg men det fick helt enkelt bli att springa tillbaka samma väg för att vara på den säkra sidan. Förvånansvärt nog hade jag fortfarande kraft att ge så jag kunde klämma på och höja tempot på vägen tillbaka. 

 

Totalt blev det 16,12 km på 2 timmar och 2 minuter (runkeeper visar lite annorlunda)! Trodde aldrig att jag skulle orka springa så långt någonsin i mitt liv så jag var bra stolt :) Fick bli lyxfrukost med forsa bröd och moejoe juice när jag kom hem. Men det tycker jag att jag var värd.

 

Jag har gjort så mycket roligt igår och idag och ibland känns det riktigt kul att göra något annat än det man alltid brukar göra. Igår var Frida över och så åt vi god mat och fortsatte spela igenom Silent Hill 3, roliga är att efter ett antal timmars spelande så kom vi nu äntligen fram till själva Silent Hill staden. Får se hur mycket det är kvar av spelet men nästa uppdrag är att ta sig in i sjukhuset vilket oftast inte är så lovande i just Silent Hill spelen...tur att det finns filtar att gömma sig under.

 

Imorse var det VIP shopping på HM och jag tyckte jag skötte mig ganska bra och köpte inte för mycket. Det blev ju en del men bara saker som jag kände att jag behöver och kommer få användning för. Det var heller inte för mycket folk inne på HM så vi kunde ta det lugnt och titta runt och behövde inte stå i några köer för omklädningsrummen. Jag kan visa lite av det jag köpt senare!

 

På lunchen fick jag redan användning för ett av mina köp från morgonen, ett par hellånga löpartights som behövs nu när det börjar bli lite kallare igen. Frida hade på sig sina nya löparkläder som hon också köpt på morgonen (riktigt snygga med cool design på reflexerna!) och så drog vi ut på en runda i Stadsskogen. Det är både spännande och läskigt att springa tillsammans med någon, speciellt med en så erfaren löpare, men jag tyckte jag lyckades hålla okej tempo och det var trevligt att kunna prata medan man sprang. Hon visade mig hur man tar sig till Hågadalen och om jag kommer ihåg allt rätt så kommer jag springa där imorgon bitti. 

 

Vi stannade på Primaten och åt en jättegod lunch med halloumi pizza och gott fläder te och kunde sitta ute och äta. Det var molnigt men varmt, känns som man får passa på nu när varje dag känns som den sista sommardagen.

 

Åh, ser så fram emot att springa imorgon! Synd bara att det regnar nu för risken finns att det kommer vara halt på stigarna och mina skor har inget bra grepp så jag glider runt som bambi på isen. Men det går nog ändå! Jag har i alla fall med mig mobilen om något skulle hända.

 

Mina ben var som cement idag från gårdagens pass och jag hade verkligen ingen kraft kvar i dem. Jag var lite fundersam på om jag verkligen skulle springa men efter att jag ringt och bokat tid hos en hjärtspecialist för Hunter så kände jag att jag bara måste ut. 

 

Jag hade ingen ork men jag kände ändå att jag ville springa så snabbt jag kunde och ville känna mig riktigt trött. Efter tjugo minuter ville jag bara lägga mig ner och dö men eftersom jag fått låna Fridas gps klocka så kunde jag se att jag hade ett ganska bra tempo och målet blev istället att genomlida det och satsa på att springa 5 km under 30 minuter. Och sluttiden? 5,02 km på 29,59 minuter. Wohoo!

 

Idag har blivit en dag av att bara checka av saker på min todo-lista. Jag är fortfarande inte klar och kommer nog inte hinna klart innan det är dags att lägga sig men det känns skönt att ha kommit en bit i alla fall. Maten för nästa vecka är preppad, lägenheten städad och Hunter har fått sin medicin (gick förvånansvärt lätt). 

 

Jag har t o m hunnit med en kort powerwalk på morgonen innan frukost (som blev de goda proteinpannkakorna!) och på eftermiddagen var jag på gymmet och köttade ben igen. Jag passade även på att få gjort de sista hundra utfallen för veckans utmaning så nu är den avklarad, känns skönt!

 

Till middag idag testade vi för första gången att göra egna pizzor på de där lite tjockare tortilla bröden man kan köpa. På min hade jag pizzasås, fryst bladspenat, parmaskinka, champinjoner och getost. Till min stora förvåning var det jättegott! Brödet blir väldigt crunchy och det smakar pizza fast så slipper man att känna sig så tung och äckligt mätt efteråt. Det gick väldigt snabbt att göra dem så detta kommer vi nog testa igen.

 

Igår började jag dagen med en härlig tur längs Gula Stigen. Målet var bara att springa lite längre än förra gången, om än bara 100 meter, så länge som jag kom liite längre. Jag cyklade in till stan och sedan joggade jag lugnt bort mot stigen. Ni som har sett stigen vet att den börjar med en backe of doom men jag hade bestämt mig innan att jag inte tänkte gå i backen så det var bara att bita ihop och med små höga steg lyckas springa upp. Jag var jäkligt trött när jag var uppe men kände att det värsta på rundan redan var avklarat så sedan blev det att springa i väldigt lugnt tempo och bara njuta av miljön och lyssna på podcasts.

 

Jag sprang förbi rådjur, getter, hundar och hästar men det som fick mig att kuta för livet var en gigantisk geting :) Jag lyckades komma en bra bit längre än förra gången och ju längre man sprang desto mer små stigar blev det och upp och ned över små kullar och massa rötter överallt. Man får verkligen hålla fokusen så man sätter ned fötterna rätt för det är lätt att snubbla över något annars. 

 

Ska bli spännande att se hur långt jag kommer nästa gång jag springer rundan!

 

Idag blev det mitt andra försök på ett intervallpass. Jag fick lite tips av Frida innan och sprang sedan längs ån, det är ganska plant underlag och går i princip rakt framåt och så måste jag säga att det är välditg fint och avkopplande att springa där.

 

Mitt pass såg ut så här:

• Ungefär 10 minuters lugn uppvärmningsjogg
• Intervaller i stigande tid med en minuts gång emellan. Intervallerna blev i minuter: 1, 2, 3, 4, 3, 2, 1.
• Ungefär 10 minuters avslutande lugn joggning

 

Den här gången sprintade jag inte på intervallerna utan sprang bara i ett snabbare tempo än jag brukar så det var mycket enklare att kunna behålla hastigheten under intervallen. Däremot var det fortfarande väldigt tufft och jag fick kämpa mig igenom fyra minuters intervallen. Men det kändes riktigt bra efter passet, jag var helt slut men det kändes som jag kämpat på bra. 

 

 

Idag hade jag mitt sista PT pass med Kadri. Jag hade bett om ett tufft sista pass och det var precis det jag fick, kanske ska vara lite försiktig vad man ber om...men jag gillar att känna att jag verkligen tränat.

 

Vi tog en sal för oss själva och sedan blev det ett cirkelpass från helvetet. Det blev tre rundor med tio övningar per runda och mot slutet fick jag använda mycket viljestyrka för att ens lyckas komma upp från golvet. Svettades som en galning och det sved i ögonen av allt salt jag svettades.

 

En övning var hoppa hopprep och jag var väldigt tveksam. Det är faktiskt något jag aldrig lärt mig och jag är alldeles för försiktig och rädd för att våga testa. Men det är då det är bra att ha en PT, hon hjälpte mig med teknik och sedan fick jag helt enkelt köra tills det gick. Och på andra rundan gick det, jag hoppade faktiskt hopprep! Så man kan lära gamla hundar att sitta ;) Det var inte alls svårt så länge man inte var rädd utan vågade pusha sig lite. Som sagt, litet steg för en vanlig människa men kändes stort för mig.

 

Det var lite sorgligt att säga hejdå men vi sa på återseende. Vi kanske träffas på något pass eller så kanske jag testar att gå till hennes egna gym när de fått större lokaler. Ska bli intressant att se nu om jag lyckas hålla igång styrketräningen utan henne, jag behöver någon som pushar/skäller på mig lite!

 

Om ni vill läsa lite mer om Kadri så hittar ni hennes hemsida här.

Ida Warg kör Veckans Utmaningar på sin blogg och den här veckan har det kommit till rumpan. Totalt ska man göra 500 utfall under veckan, är ni på?! Om jag är hemma kör jag med de små 2 x 2 kg vikter jag har hemma men när jag är på gymmet blir det 2 x 8 kg. Bra träning för baken men även för att stärka benen som behövs vid löpning.

 

Sedan jag börjat springa lite mer i våras så signade jag upp mig på en av Adidas Tribsen som de har på facebook. Jag valde en mils distansen eftersom jag är relativt ny och vill inte pusha på för hårt i början. Det är bloggerskan Petra Tungården som håller i den och allt går ut på att man får träningsscheman som man kör efter själv och så är det ett par pass man kör tillsammans. Slutmålet är ett lopp (man väljer själv om man vill springa det) och för 10K gruppen så är loppet Lidingö Tjejlopp i slutet av september. 

 

Jag tyckte det lät roligt och idag skulle det ha varit det första gemensama passet i Stockholm, eller Solna rättare sagt. Jag hade förberett allt och lite nervös åkte jag iväg till centralen för att ta tåget. Det gick tyvärr inte så bra...De sa på högtalarna att det var signalfel i Knivsta och att alla tåg stod stilla. Jag stod och väntade ett bra tag men inget hände så jag gick iväg till ersättningsbussarna men ingen kom. Efter att ha väntat i 40 minuter gav jag upp eftersom jag insåg att oavsett om något kommer så kommer jag inte hinna i tid. Usch, vilken besvikelse!

 

Småsur begav jag mig hem, slängde av mig allt jag inte behövde och sprang ut på en runda här i Uppsala istället. Behövde verkligen springa av lite frustration. Jag hittade Gula Stigen som Frida har pratat om så jag sprang längs den väldigt fina stigen i 5,5 km innan jag vände om. Jag sprang förbi hästhagar och in bland getter som betade och fick se väldigt mycket vacker och avkopplande natur medan jag lyssnade på några podcasts från Kropp och själ i P1 om att springa och styrketräna.

 

Allt som allt blev det 11,05 km på en och en halv timma och på hemvägen stannade jag på Forsa och MoeJoe's för att köpa med mig surdegsbröd och färskpressad juice för att lyxa till det lite hemma. Jag är fortfarande sur att jag missade löparträffen men jag kände mig mycket lugnare när jag kom hem och fått lite god lunch i mig.

 

Idag blev det en powerwalk i solskenet på lunchen och sedan PT träning på kvällen. Powerwalken var riktigt skön och uppfriskande efter hur illa jag mådde igår. Jag bestämde mig för att sätta på en Innerstrength podcast om yoga och sedan gick jag ett par varv runt slottet. Jag ville testa ut lite backar att köra backträning på och tyckte det var bäst att testa det när jag gick. Det blev ändå en del träning för låren av att bara gå upp för backarna. 

 

På kvällen var det sedan dags för mitt näst sista PT pass. Vi körde pass nummer två så det blev en del knäböj och raka marklyft. Vi försökte också hitta en bra övning för att träna baken, så man verkligen känner hur det bränner, men det var enklare sagt än gjort. Allt jag testade kändes i låren istället så får leta vidare. Det blev mycket köttande av armar istället så nu är jag helt darrig. Däremot har illamåendet kommit tillbaka efter träningen...känns typ som jag åkt en karusell alldeles för många gånger. Jag tror det blir passande att jag har en vilodag imorgon så jag kan ta igen mig lite. 

 

Idag var ju planen att springa lite intervaller för första gången i mitt liv. Jag preppade allt som jag kunde tänka, tog med mig vatten den här gången och ett stoppur och så tittade jag t o m på väderprognosen även om det var soligt ute. Allt såg bra ut så jag stack ut och sprang lite uppvärmning längs med ån. 

 

Det dröjde inte länge förrän jag hörde åskan och solen försvann. Jag hann springa ett par intervaller som var riktigt jobbigt att köra. Jag måste verkligen bygga upp lite kondition, trodde redan jag skulle dö efter en omgång. Det blev intervaller om en minut springa fort och en minut jogg i kanske fem omgångar innan det började spöregna. Jag kanske hade klarat några fler men jag var rädd att min mobil skulle dö så fick springa till närmaste bro och skydda mig från regnet. 

 

När inte regnet slutade efter någon minut blev jag otålig (jepp, jag vet...tålamod är inte min starka sida :)) och som tur var stod det fler personer som tog skydd under bron så jag kunde låna en plastpåse som jag fick stoppa mobilen i och sedan var det bara att springa tillbaka i spöregnet. 

 

Om allting slutat där så hade det ändå varit helt okej (även om inte löppasset blev det bästa) men när jag kom tillbaka till jobbet började jag sakta men säkert må riktigt dåligt. Jag kanske svettades för mycket och förlorade för mycket salter eller något men jag mådde verkligen inte bra. Kunde inte bestämma mig om jag skulle spy eller svimma resten av eftermiddagen och bara av att ställa mig upp så såg jag stjärnor. Kändes nästan som att vara bakfull, allting laggade lite, kallsvettning, ljus gjorde ont i ögonen, lukter fick en att vilja spy och jag kunde inte fokusera alls. Tibbe försökte prata med mig på vägen hem men allt gick in i ena örat och ut det andra. Som tur var fick jag tillbaka hungern på kvällen och nu känner jag mig lite mer som en människa igen.

 

Nej, det här ska jag försöka undvika i framtiden. Frida tipsade om att dricka lite resorb så ska inskaffa det till nästa vecka.