Skönsång och klagorop
I vårt hus är det ingen risk att somna om på soffan efter man gått upp på morgonen. Inte sedan igår i alla fall när Yuki började löpa igen och går fram och tillbaka och kurrsjunger. Så Yuki håller på flörta och sjunga för Hunter som i sin tur jamar klagande och stirrar på mig för han vill ha frukost. Det kanske låter som jag tycker det är jobbigt men jag tycker faktiskt det är ganska gulligt :)
Testet har kommit fram!
Snällt av UC Davis att bekräfta att det kommit fram. Nu gäller det bara att vänta och hålla tummarna!
Tired
Inte lätt att vara katt...
So cute!
Hittade det här kattunge kitet i djuraffären igår när jag var och handlade. Fanns ett blått också men det här var bara för sött! Hade jag vetat att jag kunnat avla med Yuki så hade jag nog köpt det. Supersött!
Cuteness overload!
Morgonmys i soffan. Finns inget bättre sätt att starta dagen!
Wet cats
Vilken workout man får av att bada katter. Yuki var inte sammarbetsvillig alls så jag fick konstant kämpa emot hennes ständiga flyktförsök och nu har hon lärt sig att använda sin stora röst så blev ett väldans tjutande. När hon var ute ur duschen gick det som vanligt väldigt bra att torka henne och hon njöt av att bli borstad.
Sedan var det dags för Hunter som visste vad som var påväg så han låg ihopkrupen och försökte se oskyldig ut. Han tog nog halva tiden att bada för han sitter helt stilla och tyst och lyfter de tassar jag vill så man kommer åt överallt. Däremot är det ett väldans kämpande att torka honom.
Värst av allt är nog allt böjande när man badar dem. Ryggen blir helt paj...hade varit skönt med något sorts bord.
Tappat känseln i benen
Efter att Yuki legat i mitt knä i två timmar så hade jag ingen känsel i benen längre så har fått sträcka ut mig lite. Men hade inte hjärta att flytta henne när hon ville värma upp sig och gosa efter sitt bad. Men snart måste jag nog flytta på henne!
Truppen samlad!
Inte ofta man lyckas få båda katterna stillasittande på samma ställe! Toaletten har varit ett väldigt populärt spana ställe de senaste dagarna så när jag såg Hunter hoppa upp bredvid Yuki var det bara att springa och hämta mobilen. Hann ta fem bilder varav en var okej innan Hunter tappade intresset. Någon som har något trick på att ta bra bilder på djur?
DNA test skickat
Nu har jag gjort den sista pushen i att fastställa vilken blodgrupp Yuki har. Jag har pratat en del med Genoscoper i Finland men eftersom de testen visar B då hon inte borde vara det har jag kontaktat UC Davis i Kalifornien. Avelsrådet för Sällskapet Sibirisk katt rekommenderade dem och det är samma ställe som hennes mamma testades på så nu har jag skickat iväg ett likadant test som hon tog.
Kändes lite mysko CSI att skrapa DNA från gomen men hon är så snäll så det tog inte lång tid. Idag har jag skickat det med FedEx så om de har det på måndag kan jag kanske få veta svaret nästa vecka (med lite tur). Antingen kommer det visa B och då har det blivit något fel med mammans eller pappans test eller så visar det A (a) eller A (b) och då planerar jag avla med henne. Om det är B som det verkar vara så kommer jag kastrera henne i höst.
Hon låg och sov så fridfullt i mitt knä igår
Feed me!
En ny rutin har sakta börjat sedan vi slutade ha kattmat stående framme hela tiden och började ge dem mat tre gånger om dagen. På morgonen ligger jag i soffan och gosar med katterna. Efter ett tag hoppar Hunter ner och så ligger Yuki kvar på mig och sover medan jag kollar bloggar på mobilen.
Om jag nu inte går upp inom fem minuter så börjar jag känna en brinnande blick på mig. Tittar jag runt så ser jag Hunter sitta och blänga på mig. Någon vill ha sin frukost! Går jag då upp så får jag en väldigt tillgiven katt som ska prata och sätta krokben för mig på vägen till matskålen.
Lilla tjejen är vuxen nu
Här är man då aldrig uttråkad för det är alltid något som händer. Igår kväll var Yuki lite mer pratglad än vanligt när jag kom hem men jag tänkte inte mer på det utan gav dem mat, åt och gosade med dem lite. Jag började somna till i soffan när jag hör henne tjuta i hallen som vanligt (hon går alltid och pratar för sig själv). Sedan börjar hon gå fram och tillbaka och börjar kurr sjunga och lägger sig vid Hunter och rullar sig. Stackarn förstår ingenting utan gömmer sig bakom mig.
Efter ett tags sjungande gör han ett väldigt väldigt tafatt försök att inte direkt sätta på henne utan mer dominera henne. Istället för den vanliga leken skjuter hon upp baken i luften, börjar trampa med bakbenen och spinner högt. Hunter blev ju helt förskräckt :)
Vet inte om det är något förlöp eller hennes första riktiga löp (hon är väldigt sen, nästan 1,5 år gammal) men hon är väldigt tyst av sig utan går mest och sjunger i omgångar. Hon håller fortfarande på ikväll men hon sover och äter som vanligt. Kanske är lite mindre kelig men förutom ett par sångstunder då och då är allt som vanligt. Därför känns det mer som ett litet förlöp för jag har hört att de ska vara riktigt högljudda och hålla på hela tiden.
Så vitt jag vet är det bäst att låta dem löpa helt första gången så blir inga p-piller för henne (även om det nog ändå skulle vara onödigt för ganska svårt att stoppa ett pågående löp). Blir spännande att se om det är dags att boka kastrering eller leta efter en stilig hane.
Hittade den här bilden från veckan vi tog hem henne. Hon ser ut som ett litet troll!
Blodprovs resultat
Fick ett mail från Genoscoper i eftermiddags och det visar också B. Ringde upp dem (som tur var pratar de engelska) och förklarade hur allt låg till med hennes föräldrar så de skulle testa igen på måndag och undersöka detta vidare.
Däremot sa de att DNA analys inte går att göra på sibiriska katter för resultatet blir inte 100%. I så fall skulle det betyda att det inte går att urskilja vad för gener den rasen bär på, t ex A (bär på B), utan kan bara visa vilken blodgrupp de har, A eller B. Då kan det stämma att Yuki är B men detta har jag inte hört något om innan från någon annan som har sibirer så låter lite konstigt.
Vet redan nu att det kommer bli en massa fram och tillbaka nästa vecka. Måste säga att jag börjar bli riktigt trött på hela cirkusen...det enda jag vill ha är ett säkert resultat. Känner mig ganska deprimerad och ledsen ikväll så jag tänker lassa upp massa onyttigheter och gosa ner mig med katterna i soffan.
Det ska borstas!
Våra mysstunder på mornarna är absolut bästa sättet att starta dagen. Två katter på en som värmer upp en och spinner och trampar :) Tyvärr har Hunter inte velat vara med de senaste mornarna men han verkar tröttare längre nu när det börjar bli kallt och mörkt.
När borsten åker fram så blir alltid Yuki extra gosig och man ska speciellt borsta hennes huvud. Hon har riktigt tät och tjock päls just nu även om det känns som halva faller av varje gång jag borstar. Vet inte om det är vinterpälsen som är på gång eller kanske vuxenpälsen.
Nu blir det till att göra ordning sig, känner mig lite krasslig sedan igår men svårt att veta om det är förkylning eller allergi. Oavsett så är det dags för katterna att bada! Får bli nästa helg :)
Nya skålar!
Nu när katterna får både blötmat och torrfoder så blir det hela fyra matskålar som ska fyllas. Jag brukar använda mina brulée formar när jag behöver några extra men nu när det blir varje dag så tyckte jag att jag kunde köpa två nya skålar som enbart är för katterna. Jag hittade ett par jättefina på Supercat som jag fick hem idag! Kanske inte matchar deras röda och svarta skålar som de redan har men de var så söta.
Fick ett infall idag också och anmälde båda katterna till Birkas utställning i november. Anmälde bara till lördagen och kan hända att jag inte ens går dit eller kommer med eftersom jag anmälde så sent. Som jag nämnt innan så behöver båda katterna bara ett till certifikat i Sverige innan vi måste ta nästa utomlands. Vi är redan anmälda till utställningen i Uppsala men jag anmälde mig till Birka ifall de inte får sitt cert på Uppsalas. Det går att avanmäla och få pengarna tillbaka innan den 15e oktober och jag vet den 13e om jag behöver gå eller inte så det blir perfekt!
Om jag går hoppas jag bara det är en katt jag behöver ta med mig för vet inte riktigt hur jag ska själv släpa på två katter. Men det löser sig nog :)
Köpte egentligen den lila och en brun men den bruna var slut så bytte till en grön istället. Jag tycker de är supersöta!
Veterinären
Nu är det dags för försök nummer två. Stackars liten som måste ta blod igen :/
Kattdiet och blodgruppsjakt
Vad det har varit mycket den här veckan. Sedan i fredags har jag letat och frågat runt en massa bland sibbeägare, avelsråd och veterinärer. Frågan som fortfarande inte är helt utredd är om Yuki verkligen har B blod eller om hon bara är bärare av B genen.
Av det jag förstått så måste både mamman och pappan vara bärare av B genen för att kunna skapa en B kattunge. Yukis föräldrar är A och mamman är testad att hon inte bär på några B gener vilket gör mig förvirrad. Hur kan då Yuki vara B? Känns som hon borde vara A men bära på B genen?
Jag har hört med några i sällskapet sibirisk katt och det verkar som ett vanligt blodtest ibland kan visa B när det bara är att de bär B genen. Så jag har ringt fram och tillbaka med veterinären och de har fått prata med leverantörer och dubbelkollat tester för det har aldrig hänt hos dem innan. Jag fick ett tips att skicka ett blodprov för DNA test av blodgrupp till Tirri Niini i Finland (vi kan inte göra sådana tester i Sverige) och efter mycket letande hittade jag att deras verksamhet blivit uppköpt av Genoscoper. Så dit kommer jag skicka testet!
Nu ville sjukhuset vara helt hundra på att inget gått fel så jag ska ut till dem igen på tisdag morgon och ta en nytt blodprov kostnadsfritt. Däremot måste jag fortfarande betala taxiresor dit och tillbaka och så kostar testet 40 euro men efter det hoppas jag att vi vet med säkerhet. Är hon A men bär B genen så gäller det att hitta en hane som är DNA testad negativt för B genen och är hon B så blir det kastrering. Det är även viktigt att veta ifall något skulle hända henne och hon behöver en blodtransfusion.
Lägg till på detta också att jag pratat med veterinären om att lägga om kosten hemma lite så det blir en blandning av blötmat och torrfoder. Jag känner mig inte helt bekväm med att bara ge dem blötmat så jag hoppas att de kan tänka sig äta en mix. Jag skulle väga dem ofta för det gäller att passa så de inte går upp eller ner för mycket i vikt.
Känns lite jobbigt när hoppet fortfarande finns kvar...
Anmält till UKs kattutställning
Nu har jag anmält Hunter och Yuki till Uppsala Kattklubbs utställning i Jälla i oktober. Det är en liten liten internationell utställning med bara 120 katter per dag så jag hoppas verkligen jag lyckas komma med. Den här gången är det bara lördagen de har kategori 2 (semilånghår) och så är det i Uppsala så blir förhoppningsvis smidigaste utställningen jag varit på.
Det är tre domare som bedömmer alla katter. Hoppas jag får Luigi igen, jag är verkligen nyfiken på om han fortfarande kommer gilla Hunter nu när han väger lite mindre. Spännande i alla fall! Lyckas de få ett certifikat var (vilket kan bli svårt eftersom det finns så många sibirer i klubben) så behöver de bara ett till sedan för att få en ny titel.
Vem kan säga nej till de här ögonen? Inte jag i alla fall :) Däremot är hennes päls fortfarande i tonåren så hon kommer få minus.
Planer ändras
Jag har märkt att mina senaste inlägg inte varit de mest muntra men den här veckan har inte varit rolig. Jag mådde riktigt dåligt igår morse men det började släppa en kvart innan jag skulle iväg så då chansade jag och drog iväg till körningen. Jag är glad att jag gjorde det för även om jag inte mådde bra så gick det och jag lärde mig mycket.
När jag kom hem kunde jag fortfarande inte äta eller dricka något men jag hade veterinärtid med Yuki ute på djursjukhuset så vi drog iväg. Hon är inte sjuk eller något utan vi skulle scanna hennes hjärta (hcm scanning) och ta ett blodprov för att testa mot fiv, felv och blodgrupp.
En av mina drömmar och planer för den här hösten är att börja avla med Yuki. Hon är så fin och jag var verkligen sugen på att ta hand om små kattungar. Hon var jättesnäll hos veterinären och var helt tyst och lågt helt stilla både när vi scannade och tog blod. Vi fick veta direkt att hennes hjärta såg bra ut utan anmärkningar så där är jag jätteglad. Jag skulle nog varit jätteorolig om jag fått höra att hon har en hjärtsjukdom, det kan ju gå ganska illa.
Det tog nog två timmar hos veterinären och sedan lämnade jag av Yuki hemma och åkte till jobbet där jag lyckades äta dagens första mål, en äggmacka med lite te. Veterinären ringde ganska snabbt och Yuki hade inga sjukdomar eller antydningar på det MEN hon verkar ha den ovanliga blodgruppen B. B blodgrupp är inget som är farligt eller påverkar katten men det är inte bra att avla med dessa katter. Om hon paras med en blodgrupp A hane så blir kattungarna A och om de då diar mamman de första dagarna så kommer de förgiftas av hennes mjölk och dö. För att hålla dem vid liv måste man separera dem från mamman de första dagarna och stödmata dem tills de är resistena och kan dricka hennes mjölk. Detta är inget man rekommenderar och jag tror det finns risk att kattungarna blir bärare av b-blodgruppen och kan föra detta vidare om de ska avlas på.
Man kan dock avla henne med en B hane så man får B ungar (då kan de dricka hennes mjölk) men dessa borde bara användas för sällskap eftersom man inte vill sprida B genen vidare. Men det avråds från avel med B katter eftersom problemen som kan uppstå.
Jag har ett sista hopp jag ska testa men annars pekar allt mot att jag måste kastrera henne och slänga dessa planer. Känns inte sådär jättekul...Jag måste också höra med veterinären hur det blir om något skulle hända med henne så hon behöver blod. Kan B katter få A blod? Vad händer om de inte har tillräckligt med B blod inne eftersom det är så ovanligt?
Hunter på bantning - vecka tre och fyra
Jag tror jag har glömt att visa resultatet på ett tag nu. Hunter gick ner mest de två första veckorna och sedan har det sakta börjat stanna av, vilket är jättebra för han ska ligga på ungefär 5,5 kg. Jag borde ta bild på honom nu för han ser verkligen mycket bättre ut. Hans kropp är äntligen proportionelig och han har ett fint stort huvud och kan röra sig smidigt (...eller smidigare i alla fall). Han har fortfarande lite av en hängmage men han är ju inte direkt vältränad så det kan jag förstå. Ska testa att leka med honom med vippan igen och se om han faktiskt orkar/vill springa efter den.
Hunter posar
Like a boss :)
