Då har jag sprungit mitt andra lopp någonsin! Den här gången var jag mer taggad än nervös vilket jag tror hjälpte väldigt mycket när jag sprang. Det var även mycket kallare fast ändå fint väder med lite sol och dugg och det är helt perfekt för mig att springa i.

 

Eftersom jag var så nojig att det skulle bli problem med att ta sig ut till Lidingö så satte jag klockan tidigt och tog tåget vid tio även om jag inte skulle börja springa förrän halv tre. Till min förvåning så följde tibbe med och det gjorde verkligen hela dagen. Var så kul att åka med honom och ha någon som stod och väntade på mig vid mållinjen med ett stort leende :)

 

Resan gick verkligen jättesmidigt; tåget var i tid, vi tog pendeln ut till Ropsten och kom på en av gratisbussarna direkt till Lidingö. Väl där var det ingen kö vid nummerlapparna så det var bara att hämta ut den och sedan hade vi tre timmar på oss att döda. Jag var inne i Adidas båset men tyvärr var nästan allt jag vill ha slutsålt i storlek 34 (jag brukar ha 36 men Adidas är lite stora i storlekar). Det blev dock ett par snygga och lite galna tights som jag kan visa senare. 

 

Efter vi tittat igenom mässan drog vi bort mot startområdet och usch så kalla vi var då. Jag var riktigt glad att jag dragit på mig extra tröjor och varma jeans över löparkläderna för det blåste ändå rakt igenom. Det blev ombyte, sista förberedelser och sedan en lång väntan i världens längsta toakö...

 

Vid tjugo över två var det dags för uppvärmning för min startgrupp och jag hakade på, kände verkligen att jag behövde värmas upp lite för att kunna springa. Sedan gick startskottet och jag började...gå! Det var en vägg av människor runt omkring mig och jag kom igenstans. Alldeles för mycket folk och smala stigar och folk gick t o m uppför den första backen. Kände irritationen komma för jag ville ju pusha mig själv, inte ha en skön promenad runt.

 

Det blev inte bättre ju längre loppet gick utan jag fick helt enkelt bestämma mig för att vara jobbig och pusha mig fram genom massan. Det var bara att sicksacka, knacka folk på axlar och ta varje lite öppning och rusa förbi folk. Det var superviktigt att titta ner i backen för med så mycket folk kunde jag inte se när stenar och rötter dök upp och var hela tiden tvungen att fokusera på att inte snubbla när jag var ute i väggrenen och ville förbi. Det hjälpte inte heller att folk både gick upp och nedför backar så jag hade svårt att släppa på bromsen i nerförsbackarna vilket var synd. Nej, nu ska jag sluta att klaga. Man ska springa i sitt eget tempo men känns som det hade blivit bättre om det varit fler startgrupper. 

 

En bra sak med det hela var att jag fick extra energi av all frustration och verkligen tog i när jag hade möjlighet. Jag sket fullständigt i om jag inte skulle ha tillräckligt med kraft för backarna och det fungerade tur nog. Vid första vätskestationen tog jag en klunk vatten och sedan var det Aborrbacken, fick gå lite i början men sedan lyckades jag springa det mesta. Det flöt på ganska bra sedan till Karins backe där mina lår kändes väldigt krampaktiga men det gick bra ändå. Blev lite påfyllnad sedan med energidryck på nästa vätskestation och sedan sprang jag förbi så många jag kunde tills sista backen där jag tog i och sedan var det bara nedför och den här gången kunde jag släppa på bromsen och rusa fram. Blev en härlig spurt mot slutet där jag sprang förbi hela klungan in i mål. Kändes bra!

 

Lite sne blev jag att min tid igen blev 1:01 (1:01:14) men med tanke på alla backar och folk så tyckte jag ändå det var väldigt bra. Jag intalar i alla fall mig själv att hade jag haft möjlighet att springa i början så hade jag nog sparat in den minuten :P