När vi kom hem satte vi på selen på Hunter, fäste på flexikopplet och tog ut honom på gården. Det här var första gången Hunter någonsin varit ute med oss, förutom på balkongen såklart. Jag kan säga att det inte är riktigt samma sak att ta ut en katt som en hund...Han satt helt skräckslagen i början och bara tittade sig omkring. Jätteläskigt att gå i gräs också! Efter ett tag började han sniffa runt lite men sedan hörde han ett tåg och då blev det fart i honom. Verkligen tur att man har koppel!

Efter ett tag tog vi in honom igen och så fick han lite godis. Yuki tyckte han plötsligt var jätteintressant och sniffade på honom ett bra tag. Jag hoppas på att kunna ta ut honom lite då och då och när Yuki växer till sig så ska hon få ett eget sele och följa med ut också. Nu är hon tyvärr mindre än minsta storleken på sele så det får vänta lite.