I fredags efter jobbet åkte tibbe och jag in till Stockholm för att gå på Sage Francis. Jag har knappt aldrig lyssnat på honom, visste så mycket som en låt som tibbe skickade mig men annars var det nytt. Tibbe har dock lyssnat på honom länge så jag hakade på som sällskap. 

 

Spelningen var på en liten klubb vid vattnet som heter Debaser och ligger på Söder. Spelningen var runt en timma och det var en del folk där. Var ganska mysig stämning (inga stökigt fulla människor) och han var väldigt bra live. T o m jag stod och diggade :)

 

Det var en kul kväll och vi hann med sista tåget hem till Uppsala. Jättekallt när vi kom tillbaka till Uppsala så skönt att kunna bädda ner sig varmt i soffan efteråt. 

 

Mitt hår började verkligen se risigt ut med utväxt och alldeles för blekta slingor samtidigt som min riktiga hårfärg börjat kommer tillbaka alldeles för mycket i underhåret. Nä, det var dags att gå till frisören igen!

 

Det gick inte så bra förra gången jag var där så var lite nervös innan men testade en ny frisör den här gången och det kändes som hon verkligen lyssnade på mig. Hon klippte längderna (endast det som absolut behövdes), sedan ljusade hon upp underhåret samtidigt som hon la in varmare slingor i överhåret. Hon ville inte slita på håret för mycket eftersom jag vill låta det växa så det blev bara det som absolut behövdes. 

 

Jag tycker det blev bra! Får se hur det ser ut efter första tvätten men verkar se guldigt ut som jag är ute efter. Så länge det inte blir för rött, försöker undvika koppar tonen. 

 

Jag hade gärna klippt upp håret lite mer men mitt hår har blivit väldigt tunt så det går inte, kommer inte ha något kvar i så fall...Jag hade gärna någon gång velat testat extensions för att få lite fylligare hår men det är så pass dyrt att det får vänta. 

 

Den här veckan har vi experimenterat lite med japanska recept och lagat både en version av nudelsoppa och laxgryta. Supergott! Jag måste bara leta efter någon japansk import butik så man kan ha i rätt kryddor och ingredienser. just nu får vi köra på det vi hittar i de vanliga matbutikerna (vilket inte är mycket). 

 

Den här veckan har varit rena bergochdalbanan i känslor och samtidigt har det varit mycket att göra. På måndagen den 27 oktober firade vi att Dante nu blivit tonåring, han fyllde ett år, kan knappt tro att tiden gått så fort. Vi fick hem honom i januari så vi har haft honom i nio månader....Samma dag var också en mörk dag i o m att Hunter gick bort. Det kan verka lite konstigt att det blev så timat men det var ingen slump. Det var inte huvudorsaken till varför vi valde Dante men det hjälpte beslutet för mig.

 

På torsdagen var det en till konstig dag. Den 30 oktober så skulle Hunter fyllt fyra år. Många jobbiga känslor så det var bra att det var en fullspäckad dag med lunchlöpning med trevligt sällskap och efter jobbet blev det yoga workshop på MCW och slutligen surdegsbröd med ägg och kaviar till middag (bästa maten som finns!) och Silent Hill 4 kväll med Frida. 

 

Fredagen var det Halloween så till min förvåning var det halvdag på jobbet vilket var en glad överraskning. Blev gym eftermiddag och sedan mysa i soffan framför skräckfilm. Vilket leder fram till igår då Tibbe och jag firade våran 7-årsdag tillsammans! 

 

Egentligen är det idag, den 2 november, som vi firar men eftersom vi skulle ut och äta så kändes det mer naturligt att fira igår. Det blev "våran" restaurang "Kött, kök och bar" där vi brukar gå om vi vill lyxa till det och äta gott. Var skönt att komma ut lite och spendera tid tillsammans, vi har varit riktigt dåliga med att gå ut och äta. När vi var bortresta i somras var nog förra gången...

 

Konstig vecka som sagt. Nu ska jag fixa frukost och väcka tibbe så vi kan ha en mysig dag hemma idag. Hoppas ni får en trevlig söndag!

 

Samtidigt får vi inte glömma bort de kära vi har. Idag är också en dag att fira eftersom vår nu stora och galna Dante blir ett år. Det firades med tonfisk!

Av erfarenhet har jag lärt mig att det blir mycket jobb och tolv timmars dagar så därför ser jag till att vila upp mig efteråt. Hur roligt det än är så måste man återhämta sig också! Därför tog jag torsdag och fredag ledigt och det var precis det som behövdes. Nu är jag redo för nya tag!

Det har varit en minst sagt intensiv vecka på jobbet och det kommer fortsätta på måndag så när jag hörde att det skulle vara chokladmässa i Uppsala så lät det som ett perfekt helgnöje!

 

Jag drog mig lite att gå eftersom biljetterna var så dyra (150kr) men ibland får man ge med sig. Jag kan bara säga en sak, herregud vad mycket choklad jag smakade på! Jag verkligen åt mig från ena sidan av rummet till den andra :) Jag blev så glad också för den mesta chokladen var mörk som är min favorit och så var mycket fairtrade och ekologiskt. Sedan chokladfontän...doppa marshmallow i vit choklad är ju himmelrike. 

 

Förutom choklad fanns det även kaffe att smaka på. Innan så har jag aldrig druckit kaffe men med crunch så har jag lärt mig att börja uppskatta det. Skulle aldrig byta ut te mot kaffe på morgonen men en god kopp kaffe på eftermiddagen hjälper. Sedan fanns det även marsipan, teer, lakrits, fudge och annat smått och gott.

 

Tror vi spenderade två timmar på mässan och efteråt var jag både koffein och socker hög (=lycklig)!

 

Det har gått riktigt trögt att få stressfrakturen att läka ihop sig. Bara att acceptera att det inte finns något jag kan göra än att vänta har varit riktigt svårt att smälta men det var bara att tillslut ge upp och låta det ta sin tid. Vilket är typ motsatsen till min personlighet som gillar att kämpa och göra det som krävs, hellre pushar jag mig själv till bristningsgränsen än att bara sitta stilla. Men men, ibland finns det inget man kan göra.

 

Jag blev skadad i februari och nu äntligen i oktober har jag sakta kunnat börja jogga igen. Det går långsamt och är helt prestationslöst men att bara få vara ute och röra på mig i naturen igen är guldt värt. Jag använder min GPS när jag springer men enda orsaken till det är att se till att jag inte springer för länge och att se till att pulsen är låg så jag inte tar i för mycket.

 

Förhoppningen är nu att kunna springa det sista loppet jag har inbokat för i år: Tunnelrace, som är i slutet av november. Men jag kommer endast springa om jag känner att jag kan komma igenom skadefri och att jag klarar att slutföra loppet. 

 

Det var ett tag sedan jag skrev något nu. Kände inte riktigt att jag hade någon motivation att skriva efter att ha varit bortrest och upplevt så mycket och sedan komma tillbaka till vardagen igen. Men egentligen är hösten min favoritårstid när det börjar bli lite mörkare och man bara vill vara hemma och mysa i soffan med en kopp te. 

 

Så förutom att sitta och mysa under en filt framför filmer så är jag mycket inne på att läsa just nu. Både inspiration och motivation men även mycket matlagningsböcker. Jag tittar även mycket på matlagningsprogram så som Jamie Oliver, Dessertmästarna och Hela Sverige bakar och varje helg blir det något nytt recept jag testar. Det var ett bra tag sedan jag tyckte det var kul att stå i köket men nu har suget kommit tillbaka igen (till tibbes glädje).

 

T ex så bakar jag mig genom Roy Fares bok "United States of cakes". Så mycket gott i den!

 

Tänkte att det kan vara dags att avsluta berättelsen om vår Japan resa nu innan sommaren är helt borta och sista stoppet var Osaka! Känns lite konstigt att skriva om staden som handlar mest om mat och äta när jag håller på att återhämta mig från en magsjuka jag hade igår men äsch. 

 

Osaka var förutom Tokyo en av mina favoritstäder, kändes ungefär som mini-Tokyo. Vi hade bara två dagar här så det blev en massa gående som vanligt men jag tyckte vi hann med en hel del. 

 

Osaka är känt för maten och vi testade att äta Takoyaki som är små bollar fyllda med bläckfisk och penslade med en sås och sedan kan man välja topping. Jag tog majonäs. Vi såg många gatuförsäljare som tillagade dessa, de finns även i Tokyo, men de bästa ska finnas i Osaka. Väldigt goda i alla fall! 

 

Vi åt även Okonomiyaki som är en sorts grillad pannkaka/omelett med alla möjliga sorters fyllningar. Vi åt det på en populär restaurang, Mizuno, som så vanligt var jättesvår att hitta och sedan fick vi stå en lång stund i kö och vänta. Men det var värt det! Man satt alla runt kockarna och så tillagade de maten framför en. 

 

Vi åt även Kushi-katsu som är grillad mat man doppar i sås. Man beställer in massa olika spett och så står det en stor sås skål framför en som man kan doppa i. Det viktiga är regeln "no second dipping" så man får bara doppa maten en gång.

 

Förutom att äta oss genom staden så hann vi även gå längs Japans längsta shoppinggata Tenjimbashisuji, gå runt i coola America Mura som är ett hippt och annorlunda område med massa butiker, se Dotomori med alla neonskyltar, besöka Osaka Castle och slutligen shoppa i Nipponbashi Denden Town som är som Osakas svar på Akihabara i Tokyo. Tibbe var som frälst när han såg alla gamla retro spel och konsoler och det var mycket bättre priser på allt i Osaka än det var i Tokyo. 

 

Jag hade gärna besökt Osaka igen om vi åker tillbaka till Japan. Känns som det fanns mycket mer som vi missade.

Igår hälsade vi äntligen på Frida och Didrik i deras nya hus! Spännande med stor tomt och massa natur och det såg riktigt mysigt ut. Det gick ganska snabbt att köra det och var inte så svårt att hitta, i alla fall inte om man som oss fuskar med google streetview först så det blir lite enklare att känna igen. 

 

Vi började med att åka runt i närheten och tittade på gamla hällristningar. Några av dem låg en bit in i skogen så vi fick se en del svamp och blåbär på vägen. Vilken lyx att ha så mycket i närheten av där man bor.

 

Efteråt blev det grillning och vi gjorde många hamburgare. Tror vi alla var i matkoma efteråt men vi lyckades trycka i oss en god blåbärspaj som Frida bakat. Efter det blev det brädspel med Pandemic som vi spelade långt in på natten i värmen av en brasa. Sa jag hur mysigt de har det? :)

 

Var lite annorlunda känsla att gå och lägga sig på natten och det är helt tyst och kolsvart. Stadsbo som man är så är jag så van vid att ha en massa runtomkring mig. Men jag har aldrig något problem att somna ändå. Besöket avslutades med en härlig brunch dagen efteråt och sedan bar det av hemåt för att krama om våra pälsbollar igen.

 

Det var en jättetrevlig helg, tack för att vi fick besöka!

 

Före:

Efter:

Efter många timmar av Zombie Fluxx kände jag för att testa på en annan av tibbes presenter, Pandemic! Så tio på kvällen drog vi fram allt och började läsa på alla regler. Det är ett brädspel där man spelar med varandra istället för mot och ska hitta botemedel till fyra virus innan hela världen blir nedsmittad. Det är svårare än man tror och det tar ett tag att lära sig alla regler men av fyra spel har vi än så länge vunnit två. Handlar om att samarbeta och planera i förväg så det passar mig!

 

Vid midnatt hade jag fortfarande inte lust att lägga mig så då laddade jag ner P.T. demot (Silent Hills) från PSN och släckte ner alla lampor hemma och lät tibbe spela. Jag har redan sett några genomspelningar medan han inte sett något så bättre att låta honom spela (...samtidigt så vet jag inte om jag skulle våga).

 

Vi kom en bra bit, och det finns faktiskt mycket mer att se än de genomspelningar jag sett innan och det blir väldigt konstigt ju mer man spelar. Däremot fastnade vi i slutet även om vi tog hjälp av gamefaqs, verkar vara väldigt random om man lyckas komma igenom eller inte. För er som inte vet är det en spelbar trailer för nya Silent Hills och man får bara se trailern för det om man på något sätt lyckas trigga en del saker. Väldigt smart marknadsföring och jag är väldigt sugen på att spela spelet när det släpps. Men klockan tre på natten fick vi helt enkelt ge upp och tittade på trailern på youtube istället :)

 

Efter fyra dagar i Tokyo och dagsutflykten till Nikko så packade vi våra väskor och fortsatte vår resa i Japan. Vi tog tåget till Nara som ligger i närheten av Kyoto och Osaka. Det är en lite mindre lugnare stad som har tempel, parker och det viktigaste, heliga rådjur! Ni kan säkert gissa att det var jag som bestämde att vi skulle åka till Nara :)

 

Det här var det enda hotellet, eller ryokan, där vi lyxade till det. Vi hade bara en natt där så vi hittade ett hotell precis vid parken. Vi tog det större rummet som såg traditionellt japanskt ut med skjutdörrar i papp, sova på futong på golvet, egen jacuzzi på balkongen och serveras mat på rummet. Supermysigt!

 

Som vanligt gick vi vilse när vi letade efter hotellet men efter en timmas gående i stekhet sol hittade vi äntligen hotellet. Då var det riktigt skönt att komma in i air condition och serveras iskall lemonad. Sedan bar det av till parken. Jag var lite rädd för rådjuren i början, både för att de är ganska stora och för alla varningsskyltar att de kan bli lite närgångna om man har mat. 

 

Till slut tog jag mod till mig och köpte de speciella rådjurskexen man får mata dem med. Jag borde lägga upp videorna tibbe tog på mig när jag springer runt skrikandes i cirklar med rådjuren efter mig, ser ganska roligt ut :) Men så länge man köpte kexen där inga rådjur fanns så kunde man i lugn och ro hitta några få och mata. Men om man köper där "gängen" hänger så får man ett helt dussin på sig som vägrar vänta. Men de var söta, pushiga, men söta :)

 

När vi kom tillbaka bytte vi om till yukatas och sedan serverades vi middag på rummet. Tror vi satt i två timmar och bara serverades mat. Varje gång vi trodde de kom in med den sista tallriken så kom det bara mer. Efter ett tag fick jag helt enkelt ge upp, orkade inte äta upp allt men det var kul att testa så mycket nytt. Gott var det också! 

 

Efter middagen passade vi på att slappa i vår jacuzzi och njuta av kvällen. Det var riktigt mysigt och sedan somnade vi snabbt på futongen. När vi vaknade tog vi på oss våra yukatas igen och gick ner till badet, eller onsen som det heter i Japan. Onsen är lite speciellt, för det första hade vi ett papper med regler som vi fick läsa på oss på innan. Det är separat bad för killar och tjejer och så får man inte ha några tatueringar. Sedan ska man rengöra sig på ett speciellt sätt innan man får sätta sig ner i själva badet som är väldigt varmt. Det kändes avkopplande att bara sitta där men jag är glad att jag var ensam i tjejernas bad för jag kände mig bra förvirrad med alla steg.

 

Efter badet serverades vi en japansk frukost i matsalen och sedan bar det av mot Osaka!

 

Det har blivit massa kortspelande med Zombie Fluxx som han fick i födelsedagspresent. Superkul spel som är totalt beroendeframkallande. 

Sedan har det blivit lite bakande också. Vi har fått massa äpplen från Frida och Didrik så jag testade ett baka Leilas amerikanska äppelpaj. Jättegod även om jag själv föredrar pajer med lite mer deg.

Sista dagen i Tokyo tog vi en dagstur bort till Nikko. Det ligger ungefär en timma med tåg från Tokyo och har en massa tempel. Så det blev bort från storstaden och alla affärer och gå runt lite ute i naturen. Vi hade väldigt tur med vädret och det var soligt hela dagen (tibbe brände sig såklart). Vi gick runt i en del tempel men skillanden nu mot när tibbe var här för tio år sedan var att det nu kostade att gå in i templen. Det märkte vi på flera ställen i Japan att de tar inträde nu när det tidigare var gratis men det kanske har blivit mer turister med åren.

 

Det var ganska fridfullt men efter ett tag när jag började bli trött och hungrig så såg tibbe en liiiiten stig bort från alla turister och ville absolut testa den. Den gick uppåt och uppåt mitt i skogen och vi såg knappt några människor längre. Däremot en del söta ödlor men jag var för trött för att reagera. När vi väl kom upp fortsatte den nedåt för andra sidan berget och vi fortsatte gå. Jag trodde ett tag här att vi aldrig skulle komma tillbaka till civilisationen igen och det hjälper inte när man inte har några kartor eller gps på sig. Droppen blev när en stor orm ringlade förbi på stigen, då ville jag tillbaka. 

 

Kändes som en timma senare kom vi äntligen tillbaka och då kunde jag slappna av igen och äta lite god plockmat. Jag tror nästa gång vi tar en upptäcksfärd i skogen så får vi ha med oss matsäck och kartor (och första hjälpen) så jag kan koppla av och njuta lite mer :)

 

Det var längesedan jag hade en klocka på mig men när jag såg den här söta klockan som fick mig att tänka på Totoro i Tokyo så fick den följa med hem!

 

Så här såg min matkasse ut när jag handlade på Ica igår. Kände mig extra glad att jag kunde hitta så många ekologiska alternativ även om det såklart kostar lite extra. Det blev lite vegetariskt också, min plan är att testa att byta ut något mål i veckan mot vegetariska alternativ för att inte äta så mycket kött. Om någon har några tips på vegetariska recept så säg gärna till! Det här är ganska nytt för mig.

 

Något av det coolaste på hela resan var vårt besök på en av de andra Zenimax studiorna, Tango Gameworks! Där jobbar folk som har jobbat med några av mina favoritserier Resident Evil och Devil May Cry så det var en stor ära för mig att få besöka studion. Och att få hälsa på Shinji Mikami var en dröm som kom i uppfyllelse. Jag gick som på moln resten av dagen!

 

De var jättesnälla mot oss. Vi fick en rundtur i studion, spela lite "The Evil Within" som jag verkligen ser fram emot (!!), sedan tog de oss på lunch och slutligen så fick jag även mitt exemplar av Resident Evil 4 signat. Det var en upplevelse som jag kommer hålla varmt om hjärtat länge :)

 

Efter besöket kan jag ju säga att jag var en blandning av mentalt slut men ändå hög på adrenalin så vi gick runt lite i Odaiba området innan vi åkte in till stan igen. Det finns massa coolt designade byggnader där såsom huvudkontoret för Fuji TV och Telcom Center och även shopping gallerior. Vi hann bara med en innan vi åkte tillbaka, men den hade en stooor Gundam staty framför med rök och ljudeffekter. Supercoolt!

Det blir tyvärr inget lopp för mig idag. Jag var verkligen inställd på det och ville springa men jag tog ett svårt beslut och valde att skippa det. Känns lite bittert men jag hoppas det är för det bästa.

 

Jag började känna lite små varningstecken efter turen i söndags men när jag sprang två km i onsdags och la på lite fartökningar så kändes det inte bra i benet dagen efteråt. Det surrar liksom och känns obehagligt och den känslan känner jag igen från i våras så jag tar det säkra före det osäkra. 

 

Jag ska på ett nytt läkarbesök på måndag där de kommer gå igenom de nya röntgenbilderna. Får hoppas det ser bättre ut!

 

 

Allt i Japan är verkligen supersött. Varenda affär och märke har en söt liten figur på sig som kan vara helt orelaterad till produkten men det får en att le. Kan inte vi också börja med det i Europa? Sluta vara så gråa och allvarliga och sätta lite färg här och där och söta figurer. Jag tror vi skulle bli gladare av det :)

 

Ett till coolt område i Tokyo är Shinjuku. Det finns massa matställen och barer där och känns som många är nishade. Här finns ju även hotellet Park Hyatt Tokyo från "Lost in Translation" men vi hann tyvärr aldrig med det :/ 

 

I början så strosade vi mest runt men sedan blev det en tur till Cat Café Calico. Och yes, det är ett café fyllt med katter! Det låg på sjätte våningen i en liten trappuppgång så kändes lite konstigt att gå upp, nästan som man inte visste vart man skulle hamna. Men så har vi märkt att det var på många ställen i Tokyo. Det ligger massa olika affärer på olika våningsplan i vad som känns som bostadshus så bli inte förvånad om man ska ta hissen till våning åtta för en affär. 

 

I alla fall, man betalde per timma, fick hänga in sina ytterkläder och väskor och sedan rengöra sig noggrant. Sedan var det två våningsplan med massa katter. Katterna var såklart supersöta men det var lite konstig stämning där inne. Kan vara för att katterna nog var trötta på folk och alla mest satt och stirrade på katter. Sedan hjälpte det inte att tibbe fick sitta i en inglasad skamvrå för att han beställde en öl. Där fick inga katter vara så man kände sig mer som man var på andra sidan gallret på ett zoo och alla människor var där för att titta på en. Weird stämning som sagt. Men om man inte beställer mat eller alkohol och ser till att köpa kattgodiset så tror jag nog det kan vara mysigt. 

 

Efter den där konstiga upplevelsen blev det mat och sedan letade vi upp Capcom bar och Robot Restaurant och valde att gå på robot showen. Wow, säger jag bara! Alla dessa kostymer och robotar och få allt att fungera i en liten liten lokal som inte hade så högt i tak. Det var verkligen precis att tjejerna inte slog huvudet i taket när de stod högst upp och dansade. Showen var en salig blandning av det mesta. Tjejer med kulspruta på gigantiska spindlar, flygplan, robotar, kossor som fightades...yeah, det var annorlunda. Men kul!

 

Efter showen började det bli sent och vi drog tillbaka till tunnelbanan för att hinna komma hem innan tunnelbanan slutar gå. Konstigt att de slutar gå vid midnatt i en sådan stor stad som Tokyo. Nästa gång vi åker hit så får det bli en drink på Park Hyatt och äta hjärnbakelse på Capcom baren :D

Akihabara är ju definitivt ett område man borde besöka, speciellt om man gillar spel och elektronik. Vi var där två gånger under resan och det finns så mycket att titta på. Alla dessa småfigurer man kan köpa, det finns de dyrare samlarutgåvorna och så finns det tusentals av gulliga småfigurer. Jag stod väl och dreglade ett tag över RE4, Hellsing och DMC figurer men det fanns tyvärr inte så mycket av dem längre eftersom de var populärare för tio år sedan. 

 

Det fanns även en del arkadhallar och purikura bås men enligt tibbe så var det betydligt färre än det var för tio år sedan. Konstigt...men det roliga med arkadhallarna är att man verkligen kan se alla sorters olika människor i olika åldrar där. Såklart massa skolflickor i uniformer, äldre kvinnor (även i yukatas), män i kostymer med portföljerna på golvet. Och ljudnivån är helt galen, alla maskinerna spelar musik och ljudeffekter samtidigt och allt är olika. 

 

Roppongi kändes som en motsatts till detta. Vi var inne i Roppongi Hills som är ett stort köpcentrum och det kändes väldigt modernt och dyrt. Hittade inte så mycket roligt där så vi fortsatte bort till Tokyo Tower. Det ser i princip ut som Eiffeltornet fast i rött och vitt. Vi åkte upp till mellannivån och tittade på utsikten men högre fick vi inte åka upp pga tyfonvarningen och vindarna. Annars var vi inte så mycket mer här, fint område men jag gillar bättre ungdomsområderna som är lite galnare :)

 

Spännande! Första loppet och egentligen andra veckan som jag springer sedan skadan i mars. Så klart nervöst om det ens kommer gå med tanke på att min kondition är i botten och benen svaga men det är i alla fall bara en mil.

Och jag kommer ha min egna hejarklack med Frida som hakar på och hejar på mig! 40 000 som ska springa och massa band och spex, kommer bli kul!

Mestadels av restaurangerna vi var på i Japan var i den billigare kategorin. Jag känner väl inte riktigt för att gå på en fin restaurang efter att ha gått i tio timmar och svettats som en galning utan vill oftast då ha något enkelt och gott. Och det finns många sådana ställen i Tokyo! Jag tror de flesta av dem är gjorda för folk som arbetar i det området så om de kan äta där varje dag så borde maten vara bra. 

 

De fungerar så att det finns en maskin på utsidan eller precis innanför dörren där man väljer mat (har man tur så finns det bilder, annars brukar personalen hjälpa en) där man väljer mat, storlek på portionen (kostar oftast lika mycket oavsett storlek), tillbehör och dricka och så matar man in pengar för att betala. Det här är en till sak att tänka på i Japan, de använder helst pengar när de betalar så många ställen tar inte kort! 

 

Sedan får man kuponger som man ger till kocken som tillagar maten åt en. Oftast sitter alla runt en stor bardisk och så står kockarna bakom och tillagar maten. Det är billigt (ca 40-60 kr), gott och går snabbt! Helst ska man surpla i sig nudlarna också men jag var inte så bekväm med det. 

 

I Shibuya och Harajuku var vi faktiskt två gånger. Första gången var under första turen i Tokyo och då hade vi ganska otur med vädret med mycket regn. Men när vi kom tillbaka till Tokyo efter Osaka så åkte vi tillbaka igen och utforskade lite mer, hade mycket bättre tur med vädret då också så var enklare att gå runt. 

 

Jag har nämnt Shibuya innan och det är verkligen ett jättebra shoppingområde. Det finns en del arkad hallar också som vi testade och känns som ett ganska ungt område. Första gången vi var där missade vi helt Hachiko statyn vid stationen för det var alldeles för mycket folk för att kunna se någonstans men andra gången lyckades vi hitta den! Det har ju gjorts en film om hunden med Richard Gere men jag vågar inte titta på den, kommer väl gråta genom hela filmen. Jag såg ett Futurama avsnitt med liknande story och jag blir fortfarande tårögd bara jag tänker på det...

 

Shibuya är ganska nära Harajuku och det går faktiskt att gå mellan dem om man vill. Harajuku är nog ett av mina favoritområden. Där finns såklart den kända gågatan Takeshita-dori som man måste se. Jättemånga småbutiker med alla möjliga stilar och riktigt coola goth lolita klänningar om man vågar ta på sig sådant. Men det finns även stora shopping gallerior och massa små bakgator med coola unika designer butiker. 

 

Sedan får man inte glömma att mumsa på en god crepe när man är där! Det finns så många att välja på så det är svårt men de är supergoda. En bra sak att tänka på dock i Japan är att det anses oartigt att gå och äta så man får alltid stå runt hörnet av kiosken och äta. Sedan såklart absolut ingen nerskräpning. Alla gator är jätterena i Japan, vilket egentligen känns konstigt med tanke på hur få papperskorgar som finns, men vi såg aldrig tuggummi eller annat skräp på marken. Vilket är bra för då kunde jag fokusera på att titta upp på alla skyltar utan att behöva oroa mig :)

 

Första 2,5 km var riktigt jobbiga och jag fick aldrig till någon bra andning. Tror jag tänkte för mycket på allt men efter det så kom jag in i ett flow och då var det riktigt avkopplande.

Jag sprang förbi både någon sorts trance party tält med massa folk och senare en agility tävling för hundar. Konstig blandning :)

Blev en mil idag och det var nog inte så smart. Benen är väldigt otränade så nu gör det ont i knäna. Jag är väldigt otålig men måste ta det lite lugnare. Kändes skönt att springa igen dock!

Tror det är dags att jag lägger upp lite bilder från Japan! Vi hade lite mer än tio dagar i Japan så våran resa var indelad i först fem dagar i Tokyo, sedan en heldag i Nikko, sedan checkade vi ut och åkte ner till Nara för en övernattning, fortsatte med två dagar i Osaka och slutligen två dagar i Tokyo igen innan vi åkte hem. Tight schema! Jag kan rekommendera att om man vill utforska Japan lite mer så ska man satsa på tre veckor i alla fall så man hinner åka runt. Det är mycket att utforska och vi vill gärna tillbaka dit någon gång i framtiden. Kunna se Fuji, Kyoto, Hiroshima och även åka till den norra ön. 

 

Vår första vecka i Tokyo bodde vi i ett litet hotell mellan Ueno och Asakusa. Eller litet och litet, alla hus kändes ganska små i Japan, ungefär som hotell i Paris fast ännu mindre :) Det jag gillar med alla hotell vi var på var att det alltid fanns en yukata (sommar kimono) och tofflor på rummen, mysigt! 

 

Det var ett mysigt område och nära till Asakusa när vi ville titta på templen, vattnet och det stora Tokyo Sky Tree och Ueno för nattlivet och maten. Det finns en stor shopping galleria under Sky Tree som vi gick runt i lite men vi var aldrig uppe i själva tornet, hade ni sett kön så skulle ni förstått...

 

Ueno var i flera gånger. Det finns massa smågator med hur mycket affärer, matställen, nattklubbar (vi var aldrig inne i dem, så mycket tjejer utanför som skulle locka in folk och jag tror man säkerligen kan bli lurad på pengar i dem) och spelhallar som helst. Och med spelhallar tänker jag främst på pachinko som verkar superpopulärt, det är som flipperaktiga spelmaskiner som man häller massa små bollar i. 

 

En sak jag märkte snabbt i Japan var hela vetenskapen med toaletter. Ni har säkert hört innan om deras avancerade toaletter och det är inte alltid så lätt när man inte förstår japanska. Jag gillar att sätena alltid är varma men att lista ut hur man ska spola tog sin tid. Alla toaletter fungerar olika och vissa är automatiska. Men som tur var gick det alltid att lista ut (med viss panik ibland dock :P). Däremot om man går på offentliga toaletter så som parker och tunnelbanan så ska man leta efter de båsen som har en toalett bild på sig annars får man hålet i golvet. Oftast brukar det finnas en vanlig toalett och resten är hål. Jag gillar inte hålen, kommer ihåg när vi var i Italien en sommar och där är nästan alla toaletter hål (förutom hotellen), t o m på restauranger! 

 

Nu när jobbet har kommit igång igen är det dags att gå tillbaka till rutinerna. Jag får pinsamt erkänna att jag inte tränat alls under semestern...När vi var bortresta så ville jag inte slösa tid på ett gym och jag hade ingen lust alls när jag var hemma. Ska bli intressant att se om man ens klarar att lyfta upp vikterna på gymmet.

 

Men det som är bra med pausen är att mitt ben har fått vila. Allt har känts bra så i helgen blev det ett första test som var en blandning mellan att gå och springa. Det kändes bra förutom träningsvärken så idag blev det ett löptest. Jag sprang 5 km utan att gå och det gick bra. Okej, jag får erkänna att jag har noll kondition kvar för det var fruktansvärt plågsamt men det gjorde inte fysiskt ont i alla fall!

 

Nu efteråt när jag sitter så känner jag den där surrande känslan jag hade i låret i våras när jag inte kunde springa så får ta en dag i taget. Planen är att förhoppningsvis röntga benet imorgon igen och hoppas på förbättring och sedan springa ett kort lopp nästa helg. Det har varit planerat i över ett halvår så jag hoppas kunna springa det. 

 

Tibbe slog mig såklart med hästlängder men jag började få till en bättre teknik mot slutet. Trevlig kväll oavsett!