Så man smälter

Här i Uppsala har det de senaste dagarna varit riktigt härligt och soligt. Nästan så det känts som vår när man tittar ut genom fönstret. Idag på ett möte satte jag mig faktiskt på den enda platsen som hade sol strålande in. Var så mysigt att bara blunda och njuta lite av sol och värme. Fick ännu mer av det på lunchen när jag var ute och sprang och det kändes så härligt. Kan inte förklara hur det sprattlade i hela kroppen att få springa i skogen på mark igen (ingen is!) och se solen stråla in mellan träden. Underbart!
 
Men det är inte därför jag smälter. Det är supersöta Dante när han låg och sov i mitt knä ikväll. Varade bara fem minuter men så söt!
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0