Igår blev det ett långpass som heter duga! Jag satte klockan ganska tidigt (men vaknade ändå innan den) och åt en liten frukost innan jag körde lite stretchning och drog på mig kläderna. Tycker att jag märkt de senaste gångerna att jag blir så himla hungrig när jag springer länge så ville testa att springa med lite mat i magen. 

 

Jag cyklade in till stan och dumpade cykeln där. Gäller att planera i förväg så man enkelt kan komma hem med frukosten efteråt :) Sedan var det bara att börja springa och nu tänkte jag att jag skulle följa Fridas råd att verkligen ta det lugnt i början. Jag joggade väldigt försiktigt upp för mördarbacken vid sjukhuset och sedan in i Stadsskogen. Redan där märkte jag att jag kände mig starkare än vanligt och inte det där vanliga jag vill dö och spy samtidigt känslan. Pulsen gick heller aldrig över 180 utan det kändes som jag mer låg runt 170 hela tiden. 

 

Jag kom ihåg ganska bra hur vi sprang dagen innan (guld värt Frida!) och kom fram till hagarna på andra sidan skogen. Sedan blev det lite trixigare och jag sprang fel en gång och en gång fick jag fråga en äldre herre om jag var på rätt väg men jag kom till slut ut ur hagar och skog och fram till vägar igen. Här tror jag att jag var vid Kung Björn bron och fortsatte i Hågadalen...tror jag var i Hågadalen i alla fall :) Det var väldigt fint och jag sprang till någon skog vid ett naturreservat men här var jag helt lost. Jag har för mig att jag skulle hålla till vänster så jag sprang in på något som kanske skulle kvalificeras som en stig men ett träd hade fallit ner och blockat vägen och sedan var det ett halt berg ner. 

 

Njae...här fick äventyret ta slut. Hade redan sprungit 8 km och kände mig trött och stel i benen. Egentligen hade jag velat springa runt så jag kommit tillbaka till Stadsskogen med en annan väg men det fick helt enkelt bli att springa tillbaka samma väg för att vara på den säkra sidan. Förvånansvärt nog hade jag fortfarande kraft att ge så jag kunde klämma på och höja tempot på vägen tillbaka. 

 

Totalt blev det 16,12 km på 2 timmar och 2 minuter (runkeeper visar lite annorlunda)! Trodde aldrig att jag skulle orka springa så långt någonsin i mitt liv så jag var bra stolt :) Fick bli lyxfrukost med forsa bröd och moejoe juice när jag kom hem. Men det tycker jag att jag var värd.