Mina ben var som cement idag från gårdagens pass och jag hade verkligen ingen kraft kvar i dem. Jag var lite fundersam på om jag verkligen skulle springa men efter att jag ringt och bokat tid hos en hjärtspecialist för Hunter så kände jag att jag bara måste ut. 

 

Jag hade ingen ork men jag kände ändå att jag ville springa så snabbt jag kunde och ville känna mig riktigt trött. Efter tjugo minuter ville jag bara lägga mig ner och dö men eftersom jag fått låna Fridas gps klocka så kunde jag se att jag hade ett ganska bra tempo och målet blev istället att genomlida det och satsa på att springa 5 km under 30 minuter. Och sluttiden? 5,02 km på 29,59 minuter. Wohoo!