Katterna har inte varit så jätteglada över att vi har en hund på besök. De har mest legat och stirrat på avstånd (helst högt upp) och fräst och morrat en massa om han kommer för nära. Men varje gång han är här så märker man sakta men säkert att de vågar mer ju längre han är här. Hunter börjar nu gå runt på golvet igen och Yuki smyger sig sakta sakta platt mot golvet. Ikväll skulle hon även fram och nosa på hunden medan han sov.